Ställplats Eskilstuna: Din port till Sörmland
Hitta den bästa ställplatsen för husbil & husvagn i Eskilstuna
Loading...
10 campingar i området
Gör en tidsresa bland industriarv och välbevarade kulturmiljöer
Upptäck historiska pärlor från din ställplats Eskilstuna
Välkommen till en fascinerande stad där det pulserande industriella arvet möter naturskön avkoppling på ett alldeles unikt sätt. För dig som reser med husbil och letar efter en trygg och bekväm ställplats Eskilstuna, väntar en destination fylld av spännande berättelser, lummiga parker och välbevarade kulturmiljöer. Att ha med sig sitt eget rullande hem ger en oslagbar frihet att utforska omgivningarna i sin helt egen takt, och här finns det gott om anledningar att stanna flera nätter. Omgivningarna i vackra Södermanland bidrar med en grönskande inramning som gör husbilslivet extra njutbart, oavsett om du föredrar ljumma sommarkvällar eller krispiga höstdagar. Staden har under århundraden varit ett bultande hjärta för svensk smideskonst och teknisk innovation, vilket har lämnat fascinerande spår överallt längs gatorna och det glittrande vattnet.
När du väl har parkerat, rullat ut markisen och installerat dig på en central ställplats Eskilstuna, öppnar sig en hel värld av historiska utflyktsmål precis runt knuten. Eskilstuna är verkligen en pärla för den som vill kombinera det smidiga husbilslivet med djupa dykningar i Sveriges historia. Känn vingslagen från 1600-talet när du strosar bland kullerstensgatorna vid de ikoniska Rademachersmedjorna, eller beundra de pampiga tegelbyggnaderna borta i Munktellstaden från den industriella revolutionens glansdagar. Kanske hör du ekot av gamla hammarslag i fantasin när du utforskar de unika miljöerna där generationer av skickliga arbetare en gång har verkat. Eskilstunaån rinner som en vacker, levande ådra rakt igenom staden och binder på ett magiskt sätt samman många av de äldsta och mest betydelsefulla platserna. Det är en ren njutning att cykla eller vandra längs vattnet direkt från ditt boende och successivt låta historien rullas upp framför ögonen.
Att utgå från en bra och välutrustad ställplats Eskilstuna ger dig inte bara tillgång till nödvändiga bekvämligheter som el, vatten och tömning, utan fungerar också som den absolut perfekta knutpunkten för dina tidsresor. Många av de historiska sevärdheterna ligger inom ett ytterst bekvämt avstånd, vilket gör att du ofta kan låta husbilen stå tryggt parkerad och i stället ta dig runt till fots eller på cykel. Stadens infrastruktur är otroligt vänlig för både gångtrafikanter och cyklister. Oavsett om du är djupt historieintresserad och vill läsa varje skylt på de lokala museerna, eller bara uppskattar vackra, gamla miljöer för en lugn eftermiddagsfika i solen, finns det gränslöst mycket att upptäcka. Här trängs välbevarade smedjor med levande hantverk, ståtliga bruksmiljöer, lummiga herrgårdar och fängslande utställningar som berättar om människorna som byggde den moderna industrin.
Den lokala atmosfären bjuder verkligen in till nyfikenhet. Mellan de historiska stoppen kan du slå dig ner på ett av stadens många mysiga caféer och njuta av en klassisk svensk fika, omgiven av arkitektur som vittnar om forna dagars välstånd och ingenjörskonst. Det är just denna blandning av levande stadskärna och bevarad historia som gör att många husbilsresenärer återvänder hit år efter år. När du hittar din favorit bland utbudet av ställplats Eskilstuna, blir det snabbt en vana att vilja utforska lite mer av allt det som Södermanland har att erbjuda. Det är oerhört lätt att fylla dagarna med minnesvärda intryck, fascinerande museibesök och vackra promenader innan det är dags att dra sig tillbaka och återvända till husbilens trygga och ombonade vrå för kvällen.
Eskilstunas rika kulturarv är ständigt närvarande, och varje gathörn bär på en egen spännande historia som väntar på att bli berättad. Det handlar om platserna där den svenska stålindustrin en gång tog form, och där tidiga pionjärer skapade banbrytande verktyg och maskiner som sedermera nådde ut över hela världen. För att göra din vistelse så innehållsrik, strukturerad och smidig som möjligt har vi samlat stadens allra mest sevärda historiska platser på ett och samma ställe. Ta chansen att damma av historieböckerna och uppleva platserna på riktigt. Med en trygg och central ställplats Eskilstuna som bas är du alltid redo för nya, berikande äventyr. Låt dig inspireras av det förflutna, fyll termosen med nybryggt kaffe från husbilsköket och börja planera dina kommande utflykter med hjälp av vår handplockade lista över historiska sevärdheter nedan.
Rademachersmedjorna
En djupdykning i 1600-talets svenska industrihistoria nära din ställplats Eskilstuna
Eskilstuna är fundamentalt präglat av sin stål- och järnindustri, och Rademachersmedjorna utgör själva hjärtat i denna stadsidentitet. Historien tar sin början under 1650-talet när kung Karl X Gustav initierade ett storskaligt industriprojekt med det strategiska målet att minska Sveriges importberoende av förädlade järnprodukter. I en tid dominerad av stormaktens militära expansion och strikta merkantilistiska ideal behövde nationen bygga upp en stark, inhemsk produktion av högkvalitativa smidesvaror. Lösningen blev att rekrytera den framstående borgaren och mästersmeden Reinhold Rademacher från Riga i dåvarande Livland. År 1654 beviljades Rademacher omfattande statliga privilegier för att etablera ett finsmidesbruk i samhället Tuna, som i samband med detta gavs namnet Eskilstuna för att hedra det lokala helgonet Sankt Eskil. Ursprungsplanen var utomordentligt storslagen och innefattade uppförandet av hela 120 smedjor. Av dessa realiserades ett tjugotal faluröda byggnader, varav ett flertal lyckligtvis står kvar i sin ursprungliga form än idag. Livet för 1600-talets smeder var oerhört krävande och präglades av extrem hetta, rökfyllda lokaler och ett fysiskt utmattande arbete. Arbetsdagarna började före soluppgången och fortsatte till sent på kvällen. De yrkesskickliga hantverkarna, varav många hade invandrat från Tyskland, tillverkade en imponerande bredd av varor som var absolut nödvändiga för både civilsamhället och armén. Produktionen spände från finkalibriga vapenkomponenter och avancerade lås till vardagliga bruksföremål som knivar, saxar, nålar, gångjärn och spikar. Trots den statliga stöttningen drogs bruket med ständiga ekonomiska bekymmer, vilket slutligen ledde till att staten tvingades överta driften kort efter Rademachers död år 1668. Under 1700- och 1800-talen övergick ägandet successivt i olika former till stadens egna borgare och manufakturister, och området förblev en intensiv industriell zon ända fram till modern tid. Idag utgör Rademachersmedjorna ett av Sveriges bäst bevarade och mest levande industrihistoriska friluftsmuseer. När man som besökare har parkerat fordonet vid en bekväm ställplats Eskilstuna är detta ett nästintill obligatoriskt första stopp. Man kan vandra längs de kullerstensbelagda gränderna, insupa den karakteristiska doften av brinnande stenkolsässjor och observera nutida smeder som arbetar med exakt samma traditionella metoder som för nära fyrahundra år sedan. De historiska husen fungerar numera inte enbart som museala utställningar, utan inrymmer även aktiva hantverkare, konstnärsateljéer och trevliga caféer som erbjuder en rofylld stund i den genuina miljön. En genomgående studie av Rademachergatan ger en saklig, informativ och oerhört detaljerad bild av de tidiga industriella förhållandena, den tuffa arbetsmiljön och de långsiktiga ekonomiska strategier som lade grunden till Sveriges internationella rykte som en framstående ingenjörs- och exportnation. Att studera de bevarade verktygen, boendemiljöerna och produktionslokalerna förmedlar en komplett historisk överblick över den viktiga epok som en gång formade hela Södermanlands industriella landskap.
Rademachergatan 42-50, 632 20 Eskilstuna
Sigurdsristningen vid Ramsundsberget
Vikingatida runkonst och mytologiska sagomotiv
För den kulturhistoriskt intresserade resenären är Sigurdsristningen, även kallad Ramsundsristningen, ett formidabelt och djupt fascinerande utflyktsmål. Denna massiva hällristning från mitten av 1000-talet ligger naturskönt inbäddad vid Ramsundsberget, endast en kortare bilresa från centrala Eskilstuna och regionens olika campingalternativ. Ristningen särskiljer sig markant från mängden både genom sin ansenliga storlek – den är nästan fem meter bred – och genom det faktum att den inte utgörs av en traditionell upprest runsten, utan istället är omsorgsfullt huggen direkt in i en fast, sluttande berghäll. Det som dock har gjort detta fornminne världsberömt bland historiker och arkeologer är det detaljrika bildmotiv som skildrar den fornnordiska sagan om Sigurd Fafnesbane. Genom mästerligt uthuggna scenerier kan besökaren kronologiskt följa berättelsens mest dramatiska ögonblick: hur hjälten Sigurd med sitt magiska svärd Gram dräper den enorma draken Fafner, hur den svekfulle smeden Regin ligger död med sitt avhuggna huvud bredvid städet, och hur Sigurd steker drakens hjärta över öppen eld. Myten berättar att Sigurd brände sig på hjärtat, stoppade fingret i munnen och genom att smaka på drakblodet plötsligt kunde förstå fåglarnas språk. Fåglarna, som syns avbildade i trädets grenar ovanför honom, varnade honom för Regins förräderi. Vid sidan av dessa mytologiska bilder står även Sigurds häst Grane, tungt lastad med drakens skatt. Samtidigt som bilderna skildrar en hednisk hjältesaga, förmedlar runskriften som ramar in verket en helt annan, historiskt och juridiskt dokumenterad händelse rörande lokala maktförhållanden. Texten berättar om Sigrid, en inflytelserik kvinna som lät bygga en bro över det närliggande Ramsundet till minne av sin make Holmger. Runornas exakta formulering lyder: 'Sigrid gjorde denna bro, Alriks moder, Orms dotter, för själen Holmgers, Sigröds faders, hennes makes.' Denna specifika textrad har gett modern forskning en ovärderlig insikt i 1000-talets komplicerade släktskapsförhållanden och arvsrätt. Under denna övergångsperiod mellan asatro och kristendom var brobyggen en vanlig kristen dygd, ofta sponsrad av stormannafamiljer för att underlätta för pilgrimer och resenärer, och därmed säkra den avlidnes plats i himmelriket. Att på detta sätt kombinera uråldriga mytologiska scener med ett kristet minnesmärke över ett lokalt infrastrukturprojekt var ett genialt och typiskt sätt att demonstrera ättens makt, rikedom och kulturella bildning under den sena vikingatiden. Området runt själva ristningen erbjuder mycket framkomlig natur och väl etablerade vandringsmöjligheter intill Mälarens glittrande vatten, vilket skänker platsen ett påtagligt historiskt lugn. För besökare med husbil eller husvagn som har upprättat sin bas på en ställplats Eskilstuna utgör Ramsundsberget ett synnerligen ändamålsenligt och lärorikt utflyktsmål. Genom att noggrant betrakta de tusenåriga linjerna i den sörmländska graniten får man en direkt och obrutna historisk länk till de människor som levde, stred och älskade i detta landskap för ett årtusende sedan.
Ramsundsberget, Mora by, 635 08 Eskilstuna
Sundbyholms slott
Praktfull 1600-talsarkitektur och stormaktstidens pedagogiska ideal
Vid Mälarens södra, lummiga strandkant reser sig det majestätiska Sundbyholms slott, ett av Sveriges mest intressanta och bäst bevarade exempel på 1600-talets slottsarkitektur. Slottet är en storslagen egendom med en exceptionellt väldokumenterad och händelserik historia. Byggnationen av slottet påbörjades under 1640-talet av riksamiralen friherre Carl Carlsson Gyllenhielm, som var utomäktenskaplig son till kung Karl IX och därmed halvbror till Gustav II Adolf. Gyllenhielm var en av landets mest centrala militära och politiska gestalter under den tidiga svenska stormaktstiden, men hans liv präglades också av djupa personliga trauman, i synnerhet de tolv hårda åren han tillbringade som krigsfånge i Polen. Denna långa fångenskap formade hans religiösa övertygelse och samhällssyn, vilket senare kom att avspegla sig i hans filantropiska gärningar på godset. För resenärer som utforskar det sörmländska landskapet och planerar sina rutter kring en ställplats Eskilstuna, är Sundbyholms slott ett resmål som perfekt kombinerar djup regional historia med storslagna naturområden. Slottets arkitektur är anmärkningsvärd; det uppfördes med extremt tjocka murar av tegel och gråsten, vilket gav det en borgliknande och försvarsinriktad karaktär snarare än att likna de mer gracila palats som senare under århundradet blev mode bland adeln. Byggnaden är nationellt mycket uppmärksammad för sin koppling till konstnären Prins Eugen, vars stämningsfulla och kända målning 'Det gamla slottet' förevigade den pampiga fasaden på 1890-talet. Under just denna period stod slottet nämligen övergivet, saknade underhåll och höll på att förfalla, vilket skapade den romantiska ruinromantik som prinsen fångade på sin duk. Idag är slottet lyckligtvis omsorgsfullt restaurerat till sin forna glans och inrymmer en exklusiv konferens- och hotellanläggning, men den äldre, dramatiska historien gör sig fortfarande ständigt påmind i de massiva stenväggarna och de dunkla källarvalven. Den kanske mest betydelsefulla historiska aspekten av Sundbyholm är dock inte själva byggnaden, utan den sociala verksamhet som bedrevs här. Historiska källor berättar detaljerat om hur Carl Carlsson Gyllenhielm redan år 1629 inrättade Sveriges absolut första landsbygdsskola på godset. Han donerade stora summor pengar för att säkerställa att även böndernas och godsets barn, flickor såväl som pojkar, skulle få lära sig läsa, skriva och räkna. Detta var ett banbrytande pedagogiskt initiativ som förekom den allmänna folkskolestadgan i Sverige med över 200 år, och det vittnar om ett genuint samhällsengagemang. Detta progressiva arv levde kvar på platsen långt efter riksamiralens död. Inom det vidsträckta slottsområdet finns idag, utöver historiska monument, även Europas nordligaste bokskog, en välskött marina och Mälarens längsta naturliga sandstrand. Efter en informativ heldag bland stormaktstidens intriger och arkitektur är det oerhört smidigt att återvända till en bekväm och modern ställplats Eskilstuna. Att studera Sundbyholm på plats ger en mycket saklig och insiktsfull bild av den svenska adelns privilegierade livsvillkor, men också av deras ansvar och resursbyggande under en av landets absolut mest expansiva militära och politiska epoker.
Sundbyholms Slott, 635 08 Eskilstuna
Torshälla och Bergströmska gården
Medeltida handel, bränder och välbevarad borgarmiljö
Bara några få kilometer norr om centrala Eskilstuna, vid den strategiskt viktiga Torshällaån, ligger Torshälla. Det är en av Sveriges äldsta städer med officiella stadsprivilegier som utfärdades redan år 1317 av den dåvarande kungen Birger Magnusson. Torshälla är en historisk pärla som ofta hamnar i skuggan av sin större grannstad, men för den historiskt bevandrade resenären är orten ett utomordentligt rikt och relevant utflyktsmål från en central ställplats Eskilstuna. Namnet Torshälla härleds till den förkristna tiden och betyder ordagrant 'Tors kultplats', vilket starkt indikerar att området har varit en central och helig samlingsplats för handel och religion långt tillbaka under järnåldern och vikingatiden. Stadens tidiga framväxt berodde helt på dess geografiska läge. Innan landhöjningen gjorde Torshällaån för grund, fungerade staden som den naturliga och livsviktiga omlastningsplatsen för varor som skulle transporteras från Mälaren in mot Bergslagen. I hjärtat av det gamla Torshälla, bland trånga, kullerstensbelagda gator som i mångt och mycket följer den medeltida stadsplanen, återfinns Bergströmska gården. Detta är en exceptionellt välbevarad borgargård från 1700-talet som idag ägs och förvaltas med stor omsorg som stadens hembygdsmuseum. Gården har fått sitt namn efter familjen Bergström och är särskilt anmärkningsvärd eftersom den mirakulöst klarade sig undan den katastrofala och omfattande stadsbranden 1798. Denna brand ödelade stora delar av staden och förändrade dess karaktär för alltid, vilket gör Bergströmska gården till en av de få kvarvarande träbyggnaderna som kan berätta om stadens äldre civila arkitektur. Inne i museet möts besökaren av en tidsenlig och mycket representativ 1800-talsmiljö. Rummen är noggrant inredda med originalmöbler, vackra och fullt fungerande kakelugnar, historiska textilier och autentiska hantverksverktyg. Utställningarna dokumenterar på ett levande sätt det dagliga livet, utmaningarna och glädjeämnena för de borgare, handelsmän och hantverkare som levde i staden under denna omvälvande tidsperiod. Ett besök i Torshälla är dock inte komplett utan att också besöka den intilliggande Torshälla kyrka. Kyrkans äldsta delar uppfördes redan under 1100-talet, vilket gör den till en av de äldsta byggnaderna i hela Södermanland. Interiört pryds kyrkans valv av storslagna och fascinerande kalkmålningar från sent 1400-tal, vilka tillskrivs den berömda Albertus Pictors skola. En av dessa målningar utmärker sig alldeles särskilt i den svenska konsthistorien; den föreställer en man som läser ur en bok, och på näsan bär han vad som anses vara Sveriges absolut äldsta kända avbildning av ett par glasögon. Denna lilla men fascinerande detalj har rönt enormt kulturhistoriskt intresse. Att tillbringa en eftermiddag med att promenera genom Torshällas gamla gatunät, beundra trähusen som klamrar sig fast vid åkanten och lyssna till dånet från forsarna, ger en djupgående och konkret förståelse för svensk stadsutveckling före industrialiseringen. För resenärer som söker historiskt djup och en lugn atmosfär bortom de moderna stadskärnorna, kompletterar Torshälla perfekt vistelsen vid en närliggande ställplats Eskilstuna.
Rådhustorget, 644 32 Torshälla
Fors kyrka i Eskilstuna
Eskilstunas äldsta stenkyrka med anor från helgonens tid
Inbäddad mitt i Eskilstunas moderna stadsbild, fridfullt belägen precis intill Eskilstunaån, ligger Fors kyrka. Denna mäktiga stenbyggnad är inte bara stadens äldsta bevarade kyrka, utan utgör också ett levande och monumentalt historiskt landmärke över kristnandet av hela Södermanland. Kyrkans allra äldsta delar, i synnerhet det massiva och imponerande västtornet som är uppfört av grovhuggen gråsten, dateras av experter till slutet av 1000-talet. Det är historiskt belagt att kyrkan uppfördes i nära anslutning till den verksamhet som bedrevs av den engelske missionären och biskopen Sankt Eskil, mannen som senare gav staden dess namn. Enligt de medeltida legenderna etablerade Sankt Eskil Tuna som sitt biskopssäte just här, vid en strategisk knutpunkt där landsväg mötte viktig vattenled. Hans missionsarbete fick dock ett brutalt slut i slutet av 1080-talet, då han stenades till döds i grannorten Strängnäs i ett försök att stoppa en hednisk blotfest ledd av kung Blot-Sven. För resenärer som stannar till och utforskar regionen utifrån en central ställplats Eskilstuna, utgör Fors kyrka en fysisk, påtaglig och mycket lättillgänglig länk till denna våldsamma och formativa tidsepok under den tidiga svenska medeltiden. Kyrkan placerades vid de kraftiga forsarna i ån, en plats som var av yttersta strategiska och ekonomiska betydelse för handel, kvarnverksamhet och sjöfart i 1000-talets framväxande Sverige. Genom århundradenas lopp har kyrkorummet naturligtvis genomgått en rad drastiska förändringar och arkitektoniska uppdateringar. Ett av de mest dramatiska ögonblicken i byggnadens historia inträffade under 1600-talet när en förödande brand förstörde taket och stora delar av inredningen. I samband med återuppbyggnaden murades nya, eleganta kryss- och stjärnvalv som än idag bär upp taket och ger rummet dess storslagna akustik. Under mitten av 1900-talet genomfördes dessutom en mycket omfattande och varsam restaurering ledd av riksantikvarieämbetet, med det uttalade syftet att återskapa och framhäva så mycket som möjligt av byggnadens ursprungliga romanska och medeltida karaktär. Till Fors kyrkas absolut mest värdefulla historiska inventarier hör ett vackert träskulpterat triumfkrucifix från 1400-talet, samt ett magnifikt och intrikat snidat flöjtaltsaltarskåp. Detta altarskåp tillverkades av mästerliga hantverkare i den belgiska staden Antwerpen under början av 1500-talet. Dessa påkostade och internationella föremål vittnar tydligt om ortens välstånd och dess omfattande europeiska handelskontakter under senmedeltiden. Att betrakta den storslagna interiören och de tjocka stenväggarna ger besökaren en mycket konkret förståelse för hur religion, ekonomi och politisk makt samverkade under medeltiden. Utanför byggnaden sträcker sig Fors gamla kyrkogård, en rofylld och parkliknande anläggning med flertalet äldre, kulturhistoriskt intressanta gravvårdar som berättar om stadens framstående borgarsläkter. Inmurade i själva kyrkans yttre väggar och placerade runt om på kyrkogården finns dessutom flera välbevarade runstenar från 1000-talet. En av de mest kända är Sö 105, som bär på värdefull skriftlig information från en övergångstid då den importerade kristendomen och den inhemska, gamla asatron under en period samexisterade i landskapet. Att avsätta tid för en guidad eller på egen hand genomförd historisk vandring här säkerställer en djupgående och faktamässig förståelse för Eskilstunas absoluta fundament.
Kyrkogatan 4, 632 20 Eskilstuna
Slottsholmen och ruinerna efter Eskilstuna hus
Från medeltida johanniterkloster till kungligt renässansslott
I hjärtat av Eskilstuna, där Eskilstunaån vidgar sig och skapar en naturlig ö, ligger Slottsholmen. Idag är detta en lummig och fridfull parkanläggning där invånare och turister strosar under gamla träd, men under marken och i de synliga murresterna döljer sig en av Södermanlands mest dramatiska maktcentrum. Historien om Slottsholmen tar sin början redan på 1170-talet. Då donerades marken av kung Knut Eriksson till Johanniterorden, en internationell riddar- och sjukhusorden som här etablerade sitt svenska huvudkloster. Johanniterna byggde upp ett betydande komplex som fungerade både som en religiös knutpunkt och som ett välbehövligt sjukhus och härbärge för åldringar, sjuka och resande pilgrimer. Klostret blev med tiden oerhört förmöget och ägde stora landområden runt om i regionen, vilket gjorde det till en central ekonomisk aktör under den svenska medeltiden. Den religiösa epoken fick dock ett abrupt slut under 1520-talet. I samband med reformationen drog kung Gustav Vasa in klostrets alla tillgångar till staten. Munkarna fördrevs, och den gamla klosterbyggnaden byggdes systematiskt om till ett starkt befäst kungligt slott som fick namnet Eskilstuna hus. Denna transformation från andligt vårdcentrum till sekulärt maktcentrum var ett tydligt maktspråk från den nya vasakungen. Slottet kom därefter att byggas ut kraftigt under flera generationer av vasakungar. Det var dock under hertig Karls (sedermera kung Karl IX) tid i slutet av 1500-talet, samt under hans son Karl Filip, som slottet fick sin mest magnifika skepnad. Eskilstuna hus byggdes då om till ett storslaget renässanspalats, utrustat med tinnar, torn och vallgravar, anpassat för den högsta aristokratins extravaganta hovliv. Tyvärr var denna storhetstid relativt kortvarig. En kall vinterdag i februari år 1680 bröt en katastrofal brand ut som snabbt spred sig genom slottets träinredningar. Branden var förödande; nästan hela det pampiga renässansslottet lades i ruiner och byggdes aldrig upp igen. Det som återstod av de en gång så stolta murarna användes därefter under århundraden för mindre glamorösa ändamål, bland annat som länsfängelse och som statligt brännvinsbränneri. På 1800-talet revs stora delar av ruinerna för att ge plats åt nya broar och vägarbete. Idag finns dock grundmurarna av klosterkyrkan och delar av slottets källarvalv bevarade och frilagda för allmänheten. För dig som letar efter intressanta utflyktsmål under en vistelse på en ställplats Eskilstuna, är Slottsholmen en utmärkt plats att stanna till på. Flera pedagogiska informationsskyltar på platsen redogör i detalj för områdets olika historiska lager och de arkeologiska utgrävningar som har gjorts. Att stå bland stenresterna på holmen och visualisera det enorma renässansslottet som en gång dominerade stadsbilden, ger en djupgående lektion i hur snabbt politisk makt, religiösa institutioner och arkitektoniska landmärken kan uppstå och därefter försvinna i historiens aska.
Slottsholmen, 633 42 Eskilstuna
Munktellmuseet
Den industriella revolutionens vagga i Södermanland
Eskilstunas obestridliga rykte som Sveriges viktigaste industristad är oupplösligt förbundet med en specifik individ och en specifik fabrik: Johan Theofron Munktell och hans mekaniska verkstad. På Munktellmuseet, som är inrymt i de stämningsfulla och massiva originalbyggnaderna från företagets expansiva storhetstid, bevaras och visas denna avgörande del av svensk teknikhistoria. År 1832 anlände den blott 27-årige Munktell, en briljant uppfinnare och entreprenör, till Eskilstuna från Kungliga Myntet i Stockholm. Hans uppdrag var att modernisera stadens verkstadsindustri. Han grundade Eskilstuna Mekaniska Werkstad, ett företag som kom att revolutionera inte bara orten, utan hela den svenska industrins mekanisering. För teknik- och motorintresserade besökare som har installerat sin husbil på en närliggande ställplats Eskilstuna, är ett besök på detta museum ett absolut måste för att förstå landets moderna historia. Munktells verkstad blev snabbt känd för sin innovation och höga kvalitet. År 1853 skrevs nationell historia här när företaget konstruerade och tillverkade Sveriges allra första ånglok, döpt till 'Förstlingen'. Denna bedrift följdes av decennier av tekniska framsteg där fabriken producerade allt från enorma ångmaskiner, lokomobiler och verktygsmaskiner till bryggeriutrustning och brokonstruktioner. Under det tidiga 1900-talet tog företaget nästa stora steg genom att börja tillverka förbränningsmotorer och traktorer, maskiner som fundamentalt förändrade det svenska jordbruket och frigjorde enorma mängder arbetskraft. År 1932, mitt under den stora depressionen, genomfördes en historisk fusion när företaget slogs samman med Stockholmsbaserade J. & C.G. Bolinders Mekaniska Verkstad och bildade AB Bolinder-Munktell (BM). Detta varumärke blev senare synonymt med den robusta svenska traktorn, och på 1950-talet köptes företaget upp av Volvo, vilket gav upphov till det världsberömda märket Volvo BM. Till skillnad från många andra tekniska museer där maskinerna står som tysta, livlösa monument bakom glas och rep, utmärker sig Munktellmuseet genom att de bevarade maskinerna faktiskt fungerar. Flera av de antika ångmaskinerna och de tunga, dieseldrivna traktorerna är omsorgsfullt renoverade och körs regelbundet under guidade visningar och maskindagar. Att känna vibrationerna i golvet, lyssna till det rytmiska dunkandet från en hundra år gammal lokomobil och känna lukten av varm olja och stål är en överväldigande sensorisk upplevelse. Det ger besökaren en mycket konkret och opolerad insikt i hur den tidiga industriella arbetsmiljön faktiskt kändes och lät. Utställningarna är sakligt och pedagogiskt uppbyggda och kartlägger detaljerat hur maskinerna utvecklades och vilken enorm samhällspåverkan de hade. Museet ligger bekvämt till i det kulturhistoriska området Munktellstaden, som idag är fyllt med restauranger och kulturaktiviteter. Det är en plats som levandegör över 180 år av oavbruten svensk ingenjörskonst och industriell pionjäranda, och som ger din historiska resa i staden en fascinerande mekanisk dimension.
Munktellstorget 3, 633 43 Eskilstuna
Lagersbergs säteri
Karolinsk arkitektur och den svenska aristokratins lantliv
Ett stenkast från Eskilstunas moderna bebyggelse, omgivet av åkrar och allén som välkomnar besökaren, ligger Lagersbergs säteri. Denna exceptionellt välbevarade herrgårdsanläggning erbjuder en sällsynt detaljerad och intim inblick i hur den svenska högadeln och de besuttna ståndspersonerna levde under 1700-talets första hälft. Gårdens tidigaste historia sträcker sig tillbaka till medeltiden, och den nämns i skriftliga källor redan under 1300-talet, men det var först i samband med att egendomen fick säteriprivilegier under 1600-talet som den började ta sin nuvarande storslagna form. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes på 1720-talet på uppdrag av vice landshövdingen Conrad Ribbing. Herrgården är byggd i en utpräglad och stram karolinsk stil, vilken karaktäriseras av dess brutna säteritak och den symmetriska, rödfärgade timmerfasaden. För besökare som utforskar det sörmländska landskapet och söker efter högkvalitativa historiska utflyktsmål från sin valda ställplats Eskilstuna, är Lagersberg en tyst och storslagen kontrast till stadens bullriga industrihistoria. Det som gör Lagersbergs säteri till en kulturhistorisk skatt av nationellt intresse är framför allt dess interiörer. På 1700-talet förvärvades säteriet av den inflytelserika familjen von Schantz, som kom att äga och bebo gården i nästan två århundraden. Familjen von Schantz var mycket kulturellt intresserad och lät inreda herrgården i den franska rokokons anda. Lyckligtvis är många av dessa unika och påkostade inredningsdetaljer bevarade helt intakta. När man kliver över tröskeln möts man av storslagna, handmålade panoramatapeter, kinesiska sidentyger, intrikata takmålningar och vackra, tidstypiska kakelugnar. Det är som att stiga rakt in i en orörd tidskapsel från frihetstiden. Varje rum berättar sakligt om aristokratins vardag, från de stora festsalarna avsedda för representation och socialt umgänge, till de mindre, privata sängkamrarna. Men herrgårdens historia omfattar givetvis inte enbart den luxuösa tillvaron för ägarna. Lagersberg var i högsta grad ett storskaligt och produktivt jordbruk, ett maskineri som krävde en enorm arbetsinsats av tjänstefolk, torpare och statare. Runt huvudbyggnaden finns fortfarande flera av de gamla ekonomibyggnaderna bevarade, liksom arbetarbostäder som vittnar om de radikalt annorlunda levnadsvillkoren för den underordnade klassen, de som genom sitt hårda kroppsarbete på åkrarna skapade den rikedom som finansierade herrgårdslivet. I en av flygelbyggnaderna finns idag en utställning som nyanserat och detaljerat skildrar gårdens jordbrukshistoria och statarnas ofta tuffa livssituation. Hela egendomen, som idag ägs och förvaltas av Eskilstuna kommun, är förklarad som byggnadsminne för att säkerställa dess bevarande för framtida generationer. Under sommarhalvåret är gårdens vidsträckta, historiska trädgård en populär plats för avkoppling. Att besöka Lagersbergs säteri efter att ha checkat in på en praktisk ställplats Eskilstuna ger en mycket pedagogisk och vacker helhetsbild av 1700-talets svenska samhällsklasser, arkitekturideal och det sörmländska kulturlandskapets utveckling.
Lagersbergs Säteri, 632 39 Eskilstuna









